Där stannar den kvar, dag och natt, framför allt på natten så man inte kan komma till ro och få sova!
Trots att man förhoppningsvis inte har den, fast det vet man aldrig... Den slår ner som en bomb, från ena dagen till en annan kan man vara dödssjuk,det är helt ofattbart!!
Det sista halvåret har hela livet kretsat kring någon form av denna sjukdom....
Det började med att min storebror fick matstrupcancer utan någon förvaring,så kunde han inte svälja..
Varken äta eller dricka, fick åka på strålning och på cellgiftsbehandling och nu ligger han sedan en månad tillbaka i Lund och är opererad och det kommer bakslag på bakslag, snart vågar man inte svara i telefonen om det är något nytt som hänt...
Samtidigt fick en arbetskamrat bröstcancer, med allt som det tillhör och nu, det sista precis innan nyår fick min väninna sedan länge, bröstcancer och ska just idag starta med operation och strålning...
När man sen har ett arbete, där man ser denna sjukdom varje dag, i olika stadier, så känner man sig till slut sjuk själv..
FUCK CANCER! säger jag bara!
Då är det tur och skönt att man har ett intresse en hobby som man helt kan "nörda"eller rota ner sig i. En hobby där tyglapparna får ta över och stilla ens sinne...
Ett sinne som kan ta till sig och tänka på något annat ibland...
Mitt sinne är fullt av dessa tygbitar som nu har blivet en snart färdig topp, bara sista kanten kvar som ska väljas, ljust eller mörkt!?
3 kommentarer:
Denna hemska sjukdom.Har ju mist min käre och så fort det gick.Så grymt att stå bredvid och inget kunna göra.Min räddning i sorgen blev att sy och skapa,jag är så glad att jag kunde det. Inte alla orkar.
Så fint att också du kan göra det.
Kram Gudrun
Hi Immi ,i am so sorry this is happening to your love ones,my mum is fighting cancer at the moment it started off with lung cancer now she has cancer in her liver,its so sad watching her struggling every day.
Lovely blocks my friend xx
Denna sjukdom från helvetet som man mer än något annat önskar inte fanns. Inte bara en som drabbas när någon får det utan ALLA i en stor radie omkring den sjuke blir påverkade. Så därför.... har jag och min man lovat varandra att leva medans vi lever. Inte vänta med att göra saker, inte vänta med att unna oss något, inte skjuta saker på framtiden. Det är NU som gäller.
Så skönt att du finner tröst och ro bland dina tyger, det är en underbar hobby som bäddar in ens själ mjukt och varmt. Och när mina tankar drar iväg så tvingar jag mig att fantasisy för att tränga bort orosmolnen. Må så gott!
Skicka en kommentar