Bokens förtrollade värld!

I denna boken världs har jag befunnit mig hela helgen, den har upptagit mycket av min lediga tid och jag har läst och läst..

Elisabet Nemert har den mest fantastiska förmåga att fånga sina läsare, att kunna beskriva vad du läser, kunna gripa an i ditt hjärta och i din maggrop, med fakta och livsöden.
Det kvittar vilken bok man väljer av dom hon skrivet så är de lika bra.
En given författare om man gillar spänning, dramatik, fakta och kärlek.

Dukens vara eller inte vara?

Jag vet inte om det kanske bara är vi handarbetande kvinnor som lägger på dukar på sina bord?
Vi som vill förnya våra bordsytor, som vill ha dom lite finare, kunna visa upp vårt hantverk?

Tänk på 50-60 talet, vad alla skulle brodera sin hemgift, namna sina handdukar, lakan och dylikt. Brodera de finaste linnedukar och de små dukarna till pynt. Även skulle det vara vävda dukar, (vilka idag säljs på auktion för ingenting).

På 70- 80 talet, då virkade man, dukar, löpare, gardiner, i bruna , gula, gröna och alla hiskliga färger som fanns och det tyckte man var jättefint att ha och pynta sitt hem med. Så klart att  vita och beight inte  är att förglömma.

Sen vet jag inte om det skedde en nergång, men ett tag nu så skulle alla bordsytor vara rena från dukar, man satte och sätter sina saker, direkt på bordet, eller på en bricka för att göra blickfång.

Var en och gör självklart vad den vill och tycker om.

Själv vill jag gärna ha någon form av dukar på vissa bord och särskilt vid de olika högtiderna, som jul och påsk.

Därför har jag sytt mig en ny jullöpare, det gäller att vara ute i tid:O))
Tygerna och ide`en, kommer från Quiltknuten i Växjö.

Tranan!

Jag läser ju böcker hela tiden som jag skrivet om tidigare och nu är det ett tag sedan jag gav ett boktips.

Bokserien om Begravningsbyrån Tranan i Tranås,  av Eva Klingberg, var fyra böcker som jag gillade att läsa. De var lätta, trevliga och underhållande.

Serien börjar med boken Där rosor faktiskt dör!

Här befinner sig begravningsbyrån Tranan på ruinens brant och mostern hotas av personlig konkurs. Det är upp till Sandra att bestämma vilket öde som väntar Tranan.

Så snart Sandra kliver ur bilen kastas hon in i en värld som består av avlidna personer, kladdiga wienerbröd, kistor och bouppteckningar. Att döda människor kunde vålla så mycket oreda hade hon ingen aning om …

Det fortsätter sedan med tre andra.

Avslutas med I denna Ljuva villervalla...

Nu är böckerna avslutade och det är inte utan att jag saknar Sandra, Christoffer, Tomas, moster Majken och alla de andra karaktärerna i böckerna.

Dagen lästips för er!

Devonpouch.

Dom är roliga att sy och här provade jag med skinnimitation och pelagonie tyg...för visst behöver näsduksfodralen matchande små väskor:O))

Näsdukar!

Ännu blommar pelagonian, åtminstone hos mig och då i form av några näsduksfodral.
Det kan man behöva i dessa förkylningstider,  för då blir allt lite roligare, med trevliga fodral till att förvara pappersnäsdukarna i!

STOR necessär!

Jag har åkallat till de högre makterna, på både den onde, den gode, den fule och till och med på den store själv!

Tålamod har jag en hel del och det brukar räcka långt, men denna gången var det precis att gummibandet räckte...

Mönstret hade både sina fel och brister, (i mitt tycke då så klart) och man kan göra det på bättre och lättare sätt.

Jag är väldigt självkritisk, noggrann och perfekt, både på ont och gott kan jag säga...

Men jag fick ihop denna stora necessär också och faktiskt när jag var klar, så blev jag nöjd och det vill inte säga lite det. Är också lite sugen på att göra en till med ett annat mellanlägg, i denna skulle det vara skumvadden,  kanske grytlappsvadd. Jag gillar nämligen att hitta egna lösningar på saker och ting:O))

Fickor på insidan och en dragkedjeficka på varje utsida.

Ska jag göra flera, så vet jag att man kan göra på lättare vis, men som min mentor sa, tänk vad du har lärt dig mycket!

Och nu ska det föras vidare till en av mina "sydamer" som ska sy en egen.

Men det hade aldrig gått att sy igenom alla tyglager utan mina lilla Juki, han kämpade och stånkande på i alla sömmar.

Stor necessär:

Idag regnar det, hösten har kommit, vilket man inte var med på riktigt. Bladen är mer och mer gula på träden, och första frostnatten hade vi natten till igår. Det resulterade i att de sista uteblommorna gick hädan.
Så nu kan dom kastas med gott samvete och så kan jag plantera lite ny ljung.
Altanen ska vinterstädas och inredningen där plockas bort, så det finns att göra om man bara har lust och vill.
Kanske inte idag då, när vädret inte är så trevligt att vara ute i.

Så jag tillbringar nog några timmar i syrummet och några timmar framför  boken som jag läser nu.

I syrummet har jag börjat på en stor necessär som mönstret heter, det kommer från Quilthjärtat och jag prov syr det nog mest för att se hur det är uppbyggt.

Än så länge har jag inte kommit så långt, sytt ihop Candy rutor till två fickor, quiltat dom och sytt dit dragkedjor. Bestämt vilka tyger som jag ska använda fortsättningsvis, vilket kan ta fleeera timmar. Det kan kanske bero på att man har lite för mycket, eller ingenting, när man letar!

Fortsättning följer på detta projekt...

Devon pouch!

Alltså, dom är för roliga att sy... Devon Pouch från Sotak Patterns.

Beroende på vad man väljer för tyg, så blir dom helt olika...

Detta är den sista i raden av många och flera lär det bli:O)))