Damm!

Hur det än är,så går dagarna rätt så fort trots att man inte kan göra så mycket!
Men allt man kan göra, tar ju en väldigt mycket längre tid än innan.

Igår hade jag "ledsagning", min goda och snälla släkting A. var här och körde runt på mig i sin bil! Ner till jobbet med sjukintyget, en sväng till Maxi för att fylla på förrådet och några andra ärenden också.
Så foten var inte snäll på kvällen, man tror att man kan och orkar mer än vad man egentligen kan!
Envisheten kan ibland bedra visheten:O))

Idag fick jag för mig att rensa i min ena symaskin, för fortfarande har jag lite svårt för att trampa på pedalen vid syning.
Jösse! namn vad damm det var i symaskinen, var verkligen behövligt med en städning där!
 Tänk ändå hur plikttrogna de är, som tuffar på timme för timme trots dammfullt spolhus:O))

Efter det fick jag för mig att starta broderheten för då slipper jag ju trampa...Så nu har jag broderat på några haklappar...
Det börjar ju så smått närma sig jul och lite julklappar vill jag fixa ihop trots min fot...

Ikväll ska jag ge mig iväg på en lite träff, samkväm, med fd arbetskamrater, vi brukar träffas med jämna mellanrum, och prata och äta en massa god mat!:O))
Det ska bli skoj att komma hemifrån en lite stund...