ONT!!!!

Operationen är gjord och allt gick bra! Jag fick narkos och befann mig därför i drömmarnas rike:O))

Foten är bandagerad och en gipsskena sitter på insidan för att stödja stortån...


I drömmarnas rike och i avgrunden har jag fortsatt att vara hela veckan, smärtan efter ingreppet har ibland varit "olidligt"...
Värktabletterna har tagit bort den värsta toppen men i gengäld så är man ju helt "drogad"  Så idag har jag försökt att hålla mig till receptfria läkemedel och så får det bli det starka till natten.

Foten ska jag stödja på till smärtgränsen? men det gränsen har varit nådd innan man nått till marken?

Idag brydde jag mig inte om att använda skon som jag har fått utan trampade ner lite, lite försiktigt med hälen och det gick faktiskt bättre..
Har annars hoppat kring på kryckor vilket gjort att jag hittat bröstmuskler som jag inte visste att jag hade:O))

Kan bara säga, att det nog är rätt lärorikt för en gammal undersköterska att vara dålig och helt i behov utav hjälp, kan knappt ta mig en kopp kaffe själv, för hur? bär man med sig alla saker man man normalt inte tänker på.
En liten kasse få hänga på en kryckan där jag kan ha min telefon, för nog ringer ju den, om man lämna den för långt bort, så är det ju alltid:O)) 

Jag har vaken orkat handsy några kanter eller läsa något vidare, några varv på en virkning och lite datatittade är vad som orkas med!
Helt ofattbart att människan är så svag och dessutom ännu värre för mig som inte vet vad det vill säga att vara dålig!!!
Detta blir nog läropengar nu i några veckor....